...efter att söka till någon annan utbildning. Men när jag sitter där känner jag magen bara: NEJ NEJ NEJ. Och jag började tänka mig hur det skulle vara OM jag kom in på till exempel textil på Konstfack. Ja, då går man dom där tre åren och allt är frid och fröjd, antagligen CEPEroligt och jävligt utvecklande... Inom det textila då. Men sen, när man går ut, vad händer då? Troligtvis behöver du ha en jävla massa kontakter (människor) som du har skapat under dessa tre år, och för att skapa sådana krävs lite social interagering. Något jag inte är jättesugen. Jag hatar ju liksom folk.. Och sen ska du försöka få till något typ av jobb, vare sig det är eget företag (uäk, jag får ångest i magen direkt) eller en anställning. Och hur många textilkonstnärer tror ni dom anställer där ute i Landet? Inte jättemånga. Och sen då, vi kommer ju vara en hel klass på 20 pers som har det likadant. Och jag vet inte, jag kan inte se mig själv KÄMPA. Jag har inte orken och inte lusten. Jag brinner inte SÅ mycket för det. 

OCh så fick jag en känsla av: meant to be... Jag menar, jag kom ju in  på lärarlinjen, på KOnstfack, som jag har pratat och framförallt TÄNKT på så länge... Och så kände jag bara, nä jag ska gå kvar. Det är det jag ska göra. Sen får det lösa sig om fem år. Jag ska ta mig i kragen och börja tycka om det här, och jag ska ta mig i kragen och kolla runt om jag kan lägga till fler kurser. Jag vill ju så gärna ha slöjd.

Och så är jag ju sjuk, det ställer till det... Allt är tungt och jobbigt. Men idag, har jag inga måsten alls. Ska bara fläska runt och stinka svett.

MEn en bra nyhet: Resan blir av och jag tänker köpa den idag! Wooohooo! Teneriffa är resmålet och det kommer bli awesome! Ajöss!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Gud, ge mig sinnesro. Att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Ibland behöver jag påminna mig. ...

Nu har vi fått hit alla grejer. Det är totalt kaos. Haha. Vi är dessutom likadana så det lär ta några månader innan allt är uppackat. En låda i taget. Längtar efter skolan. Hatar verkligen mitt nya jobb. Hemstädningar is the worst. Men det är ju ...

Har totalt glömt bloggen. Men antagligen behöver jag den inte längre? Har ett förhållande där jag kan vara mig själv till 100% och vi pratar om allt. Behöver inte ventilera mig antar jag... Samtidigt saknar jag att skriva av mig. Vi ska flytta, t...

För många, för få. Livet är så jäkla flyktigt, vi vet aldrig vad som väntar... Och kan vi någonsin säga att vi känner en annan människa? Jag hoppas och tror du har det bättre där du är nu, Fredrik. Frid tillslut. Jobbade inte i helgen, det gick i...

Det är torsdag innan jobbhelg. Orkar egentligen inte alls jobba den här helgen. Det är mycket jobbigare att jobba helg när jag "jobbar" heltid under veckan. Det blir så fruktansvärt långt mellan ledigheten... Men en bra sak är lön. På fredag. Måste t...