Det var då fan... Det skedde igårkväll. Jag har inte riktigt blivit 100 % frisk sen jag låg nere, men nu verkar det ha tagit om en sväng. Usch. Jag hatar att vara täppt i näsan.   

Sista veckan på jobbet! Så otroligt skönt att.. Jag vet inte.. Jag har fan inte ord. Jag vill bara att CSN ska slita larva sig och ge mig ett besked. Antingen så jag kan ringa och överklaga eller så att jag kan andas ut. Det tar på krafterna att inte veta.

Collaget som jag höll på med igår blev klart:   Och sen gjorde jag ett lite misslyckat försök att sätta ihop dom i datorn. Hahah.. Men så här blev det i alla fall. Med lite övning blir det nog bättre.   

Öppning idag. Det blir bra, då får man gå hem tidigt, och det är ju skönt. Borde verkligen åka ut på landet. Jag har dragit ut på det för länge nu. Fasiken. Men men.. Det blir när det blir.

Nu: sminka mig. Ajöss