Gött som fan.

Jag tycker ni ska läsa Stinas blogg, hon är inte bara klok, hon är snygg oxå:

http://burdusinabsurdum.wordpress.com/2012/11/08/vi-mot-dom/#comment-290

Det känns som om gårdagens möte var riktigt bra. Jag pratade om det med mamma när hon kom hem och sen har jag inte tänkt på det nåt mer. Jag tror jag är ventilerad och klar för den här gången... Det värsta är bara att N och Spanjoren inte fick ur sig sin låååååånga lista med skit som dom 2 hade förberet under en middag i veckan som var(?) Jag vet inte jag... Men jag kom på en sak en morgon när jag gick till jobbet: Det finns 2 saker, 2 stora saker i mitt liv, som jag varken tänker, eller vill, eller KAN prioritera...

1) Arbete. Visst du e där minst 8,5 timmar om dagen, men det betyder inte att det ska betyda mest. Det betyder bara att du ger det tid.

2) Träning. ( Eller kanske snarare hetsen om träning )  Alltså, jag förstår att träning är bra. Men det kanske inte är för alla?! Jag hatar att träna bara för att jag måste. Om jag joggar i skogen är det främst för att jag tycker det är avkopplande att vara i skogen. Och om jag tar en promenad är det oftast för att jag kanske har varit inne för länge och behöver luften... Jag vet inte, men jag är så jävla trött på all denna smälhets som finns, och på att vi ska var så jävla perfekta hela tiden. Det är fan inte ok. Jag är jag, och jag är ta mig fan bra som jag är.

Pappa gör för svagt kaffe... Jag får inte i mig tillräckligt med koffein känner jag. Och klockan är egentligen alldeles för tdigt för att vara vaken. Men jag klagar inte, idag får jag ha morgonpass fast jag skulle ha mellan och jag får vara på hagalund fast jag skulle varit på vanliga stället... Så jag klager verkligen INTE.  

Och ikväll får jag hänga med syster och Hanna. Det kommer bli cepetrevligt och jag undrar om vi ska sova hemma inatt? Vete fan med toaletten asså... Jag har ju fått menshelvete helt plötsligt och då vill man ju görna kunna duscha. Tänkte visserligen ändå duscha på jobbet men va fan... Vi får se. 

Nä, dags att sminka sig. Jag måste ju dra mitt strå till utseendefixeringen   Ajö