Igår kväll hörr jag på att hugga av mig benet. Jag hade så ont och det spelade ingen roll vad jag gjorde, att sitta gör ont, att stå gör ont, ha benet åt vänster gör ont, att ha det åt höger gör ont, ALLT GÖR ONT. Och jag kan inte äta för mycket alvedon och skit för jag blir så jääääävla kass i mangen och det är fan inte heller särskillt roligt! Speciellt inte när det är lite svårt och långsamt att ta sig till toaletten!!   Men! När klockan blev runt 22 igårkväll så var jag liksom på dödens rand. Tog maxdos 1 ipren och 2 alvedon och försökte spela bort smörtan. Efter 1 timme var knät helt ok, jag kunde liksom röra det lite och det där lugnet (som kommer efter man har haft väldigt ont ich när det går över) infann sig i mitt huvud. Så jag linkade i säng. Stoppade in öronproppar och somnade som grisen. Vaknade nu på morgonen av att jag fes väldigt högt, men knät känns fan bättre! Jag är överlycklig, det gör inte alls lika ont som igår morse och nu tror jag såklart att det där miraklet jag har bett som sen förra lördagen har inträffat.

Idag ska jag inte göra nåt. Vila mitt stackars ben så inte smärtan kommer tillbaka, tror jag är en bra plan. Dessutom vann jag en budgivning på tradera för ett ex av tidningen MAD (svenska) nr 4 från 1978. Den har anlänt, i mint kondition och är ännu oläst. Det kan va nåt va!! Mmmmm, och hörrni, imorrn är det 1: juni AKA SOMMMAR!!! Och på onsdag börjar mitt SOMMARLOOOOOOV!!!!!! Wooooohooooo. Och jag ska även få sparken! Wooooohooooo!!!

Ok, ha en bra dag, det tänker jag ha. Hej då.