Kan det vara så här länge utan att jag bloggat?? Hehe... Har haft annat på hjärnan kan jag säga.

Minisemestern med L var fantastisk. Vi pratar och pratar och pratar och pratar. Och gör annat trevligt. Jag känner mig så jävla sedd. Och lyssnad på. Och igår analyserade jag lite snabbt: min syster har hela tiden sagt att P var min rebound efter cepet, och det har jag hållt med om. Nu är det klart och tydligt i mitt huvud. Jag var singel i 5 år efter kaoset. Sen kom P. Inga känslor, inga bråk, ingenting. Lungt och skönt. Jag läker och blir dumpad. Dumpningen hjälper mig inse att livet är så här, upp och ner, hela tiden. Och det är BRA. Nu har jag träffat L, och helt plötsligt får jag motthugg och medhåll. Någon som VILL LÄRA KÄNNA mig. Som vill ta mig för den jag är på ett helt annat plan än att bara finnas vid varandras sida. Vi hade några moments där vi kände att vi var väldigt olika, och det innebar en hel del tvivel. Politiskt sett står vi vitt ifrån varandra, men jag kan inte bortse från allt det andra. Och vi pratar om allt. Också rädslorna och det känns helt frikkin amazing. Vi pratar framtidsplaner som jag aldrig trodde jag skulle prata om och det känns helt naturligt och inte alls orimligt. Det har inte gått någon direkt tid, jag är medveten om det. Men just nu... Just nu är livet magiskt. Och vi får såklart se vad det leder till men, som sagt, just nu, känns allt bra. På ett sjuuukt läskigt sätt.

Har tre rester att fixa med under veckan. Det första är från förra kursen, ska in och få lite guidning i hur jag gör en mönsterrapport i kopiatorn. SKa träffa min lärare 10.45 Bra. Sen får vi betygen. Mums. Sen har jag två lektionspass från den gångna veckan som jag missat och som måste göras. Lite meck men inga problem. Ska bara hitta tiden. VIlket är idag och ikväll. Heheh... Sen är jag i fas. Ska börja med en lektionsuppgift i skugga. Hrmf. Allready bored. MEn ok. Inte vara neggo. Inte tänka bara göra. Wish me luck.

Ajö