Nu är provdyket över och har lämnat en bitterljuv känsla. Jag tyckte det va jättehäftigt och SKITLÄSKIGT. Jag hade noll kontroll på min kropp och extremt svårt att få ihop dom futtiga saker jag skulle tänka på: 1. Tryckutjämna 2. Andas lugnt och metodiskt 3. testa att fylla västen med luft och släppa ut den. Alltså... Jag fastnade i att försöka andas någorlunda ok, samtidigt som jag tryckutjämnade. Jag hamnade snett på botten av poolen och allt går ju i slow motion så det känndes som att jag satt fast. När jag väl kom runt tog jag ett FÖR djupt andetag och då flöt jag upp?! Så jävla underligt. Men jag tror min obehagskänsla/läskigheten har med kontrollen att göra och jag vill inte ha ett sånt kontrollbehov som jag har, så varför inte bara ta certet och se det som en övning i att släppa taget och låta sig vara lite friare? Dessvärre kostar det ju en del, så jag vet inte riktigt hur jag ska knäcka den nöten... Men. Ja. Jag vaknade imorse och tänkte enbart på dykningen (och det faktum att jag har munsårskänningar, är ännu stelare i ryggen och har blivit lite förkyld!) och i och med den ekonomiska tanken började jag fundera på att hära av mig till Siggesta och tjata mig till extrajobb. Om jag jobbar så mycket jag bara kan från nu och framåt, kan jag antagligen spara en hel del och ha en ännu större buffert inför sommaren. Och det vore ju toppen. Hmm... Ska maila Hanna och se vad som händer.

Min tanke för dagen var att ta mig till skolan (vi har egentligen självstudier idag) och belysa mina tre extraramar, och så faktiskt börja trycka tyget. Men nu blev jag lat och hemmakär och vill alls ta mig ut, överhuvudtaget. Ont har jag också. I, ta mig fan HELA kroppen. Hehehe, jag är så gammal. Så nu är jag lite... Tveksam. Men. Det vore verkligen toppen att åka in, få lite gjort. Onsdagar är dessutom ganska sköna att vara tidigt i skolan eftersom alla (på hela skolan) har självstudier på förmiddagen, så det brukar vara väldigt tomt. Jag kan ju ta mig in lite sakta. Behöver inte passa nåt tåg eller så.

Det blev semlor igår och dom blev en enorm succé. Alla lovprisade mina bullar och som duktig flicka myste jag nästan sönder mig. Fick veta att jag fått G i förra kursen (tack alla jävla karmagudar för den!!) vilket jag faktiskt var osäker på om jag skulle. Var ju lite.... Nere, som ni vet och ja. Det speglade ju av sig i hur jag presterade. Men G is Good Enough!! Yey!

På fredag ska jag och D gå på bio och sen en film som jag har längtat efter i ganska precis 3 månader. How to be single. En komedi med fantasiska damer. Om att bli dumpad och sen bli ok. Kommer passa mig som handen i handsken. Och så ska vi käka innan, bara snabbmat, men still. Känner mig stolt som tar mig an sociala händelser. Det är bra för mig.

Nä nu ska jag göra mig i ordning. Och sen blire skola!! Ajöss