En grej till... Min jävla skitmobil gick sönder på riktigt idag. Men jag fick systerns "gamla"   Så nu har jag tydligen en sån därna s*m*r*t telefon. Höhöhhö

Go´natt. Igen.

Tror jag missade att blogga när jag kom hem... Hmmm? Anywhoooo... Körde en sån jävla typiskt mig-grej: Har lyckats stå emot sockersuget hela veckan, kommer hem, funderar över middag... Hmmm, tänkte jag, Våfflor kanske? Våfflor med en MASSA SOCKER på.. Mmmmums. Och jag inser inte vad jag har gjort förrän jag har sista ( av 3 st ) nästan  helt inskyfflad i munnen. Mmmm, sug på den du. Så nu får jag börja om. Men jag har ju lovat mig själv att gå till friskis för premiär imorgon. Och ja.. Då får jag väl hålla det och kanske, kanske kan mitt samvete tillåta att den här våffelfreenzien får passera obemärkt... Men jag vet inte. Jag var så stolt. Vi har liksom VÄRLDENS bästa morotskaka på jobbet, och jag har sagt nej. Varje dag. Nej. NEJ. Nej. Mmmm.

Annars gick dagen skapligt. Jag TÄNKER inte analysera mer. Vägrar. Jag tänker utgå från att alla gillar alla och att världen egentligen är puffiga moln, som gillar varandra. Mmm. Det blir bäst så.

För mycket svammel. Jag gillar det inte ens själv. Så...:

Go´natt

Jag har jätteont i handleden till och med.

Idag ska bli en bra dag. Idag ska bli en bra dag, idag ska bli en bra dag.  

Jag har ju såklart inte gjort som jag sa att jag skulle göra. Jag läste aldrig boken ( det är en tunn liten rackare och man kan lätt läsa den på en kväll ) Jag somnade för tidigt och jag vaknade med jobbet i tankarna. Typ: "Ska jag sjuka mig? Illamående? Migrän... jag skulle gjort så... Är det mitt fel. Vad hände där? Idag ska jag inte..." Så nu måste jag SLUTA tänka. För jag hamnar liksom alltid i Jag*måste*sluta-läget, när jag känner att jag inte har nåt annat val än att SPRINGA till chefen och skrika: Jag säger upp mig!!! Så. Nu. Ska. Jag. Sluta. TÄNKA.  

Jag måste köpa träningskor. Utan det kan jag inte träna. Ok. Tänka på annat.   

Men. Idag ska bli en bra dag. Idag ska bli en bra dag!!!