Jag har den där känslan igen. När det bara känns som om livet går. Det har liksom bara bestämt sig för att leva. Och det kan ju nästan låta bra, men det är det inte. Det är tröstlöst. Jag sover, jag går upp, jag dricker kaffe, jag åker till jobbet, jag jobbar med något jag inte tycker om, jag pratar med folk jag inte egentligen vill prata med, jag äter, jag åker hem, jag duschar, jag går och lägger mig, jag sover.  Är det här allt? Ska det vara så här? Finns det nåt mer? Jag vet varken upp eller ner just nu. Det känns tråkigt. Jag kan inte säga att jag är ledsen heller. Jag är mer... Likgiltig. Fast samtidigt glad. För nu för tiden är jag oftast glad. Jag har börjat fundera över drickandet igen. Jag är nog inte klar med den proceduren. Eller så är det så här det funkar, man håller sig nykter och periodvis tänker man på det.. Peridvis händer ingenting och livet bara är. Just nu tänker jag i alla fall. Och jag tänker: Jag e ta mig fan nykter. Och det är bra. Jag VILL INTE dricka. Ni andra kan dricka hur mycket ni vill. Och ni kan knarka oxå för den delen. Det är ert val. Men kom ihåg att det är ett VAL. Som ni gör. Jag har gjort mitt val och jag är nöjd med det. Riktigt nöjd. Och jag kan inte lova att jag kommer finnas här när ni väljer att dricka. Eller knarka. För det där tillhör inte mig längre. Jag vill inte ha det.   

Jag svamlar, men det är så här jag tänker i alla fall. Asch, inte fan vet jag, jag känner mig alldeles för pretto ibland. Det värsta är bara att jag varken kan eller vill sluta med det.

Jag ska avrunda nu och gå och lägga mig... Allt jag vet är att slipsen, likt solen, går ner i väst.

Vi klarade den. Krisen. Den första. Vi bestämde oss nämligen för att åka till IKEA igår. Och det mina vänner, e inte det lättaste! Hahahha... Nä, skämt åsido, det gick toppen. Vi kome hem med en skärmvägg och en skomöbel. SÅ nu ser det riktigt skapligt ut. Just en matta oxå. Det enda som var lite si så där är att P tycker om såna färger som jag tyckte om förut, för länge sen. Lite neon och så där. Och jag vet inte. Men jag får väl lära mig att kompromissa helt enkelt, hahahah   .  

Och så är det måndag. Ännu en måndag, OCH jag har bråttom. Såklart, vad vore en måndag utan stress? INGENTING

SÅ vi hörs sen då? Over n´out.