Nä alltså, jag hade ju en sån fantastisk upplevelse igår: Jag satt på tåget och tänkte på hur gärna jag (fortfarande) vill lära mig spanska. Och hur jag har en sån därna cd-skiva som man kan lära sig spanska med. Och hur jag då för att kunna använda sagda cd-skiva måste köpa mig en extern cd-spelare till datorn. Och när jag sen kommer till jobbet och bokningsansvariga tjejen kommer med en låda och bara: Asså nu slänger jag den här skiten. Jag vet inte vems det är och jag vet bara att det tar plats. Varpå jag tittar ner i lådan och överst ligger en extren cd-spelare. Och bara väntar på mig. Och när jag nu sitter och ska installera den och spanska-skivan inser att den låg i lådan för att den va trasig. Det är då jag inser att det inte finns nån gud. ELLER så är hen jävligt ironisk. Typ amerikanskt-high school-prankster-elak-ironisk. Carrie-ironinsk. Huuu. Men ok, det är beviset på att jag måste sluta vara så jävla snål. Jag får helt enkelt gå och köpa mig en extern cd-spelare. Så! Idag kanske?   

Idag ere dessutom fredag. Och herrejävlar i min själ vad fort veckorna går. Snart vaknar jag och e 55. Wow. Undrar hur livet ser ut då? Man kan bara tänka sig. Självklart är jag rik, och cepesnygg. Och... Och. Inte fan vet jag. Fredagssvammel kalls det. Huu. Dags att åka till jobbet.  

Tjoss!