Jag är så sjukt jävla provocerad just nu. Jag vill skrika, och jag vill gråta och jag vill slåss. Jag hatar när saker och ting inte blir som jag tycker de ska vara, och jag hatar när saker händer utanför min kontroll. Jag hatar att inta alla vill samma saker som jag... Fan... Dessvärre verkar det som att det ÄR så. Livet ÄR så. Jag kan inte bestämma över de människor som finns i mitt liv. Varken de tillfälliga, de som stannar en längre tid, eller de som är för evigt.  När jag är possitiv och inte så jävla provocerad och arg, då försöker jag tänka att i mitt liv finns jag. Jag är solen i mitt universum och alla människor som finns runt mig är liksom bonusplaneter, eller stjärnor, eller månar eller, ja.. Du fattar. Och jag MÅSTE tycka om mig själv, jag måste vara viktigast i mitt liv för annars blir det skit. Sen har jag sjukt mycket kärlek över som jag mer än gärna slösar på mina bonusplaneter, många gånger helt i vetskap om att jag inte kommer få samma tillbaka. Men det är liksom ok. För vad som än händer, har jag alltid mig själv. ... .......... .......

Nu rann det av. Haha! Ilskan, alltså. Skönt. Jag hatar att vara arg också. Haha, jag började fantisera om allt kul jag kan göra på egen hand, med mig själv som sällskap och nu känns det inte så jobbigt längre. Jag kan dessutom inte veta vad som ligger i framtiden, varken i händelser eller mänskliga kontakter och jag tror inte jag vill det heller. Det löser sig. Såklart.

Mån och tis har vi varit i skolan och jobbat HÅRT. Jag är så trött på min grupp att jag vet inte... Jag har inga ord. Dom är som tjejerna i filmen "Mean Girls", en film som jag aldrig har sett hela (för att den är SÅ JÄVLA DÅLIG), men som jag gärna vill älska bara för att Tina Fey har skrivit den och Amy Poehler, (mina idoler) är med.. Hur som helst innehåller filmen precis det titeln säger: elaka tjejer. Och min grupp.. Mmm. Speciellt E och T. Och dom två tillsammans är nog lite problemet. Tänker inte analysera sönder det men. Ja. Elakt är det. Och jag är är liksom den felande länken i gruppen, om man säger så. Hahaha, men det gör inget. Det är mindre än två veckor kvar, sen aldrig mer. Eller ok, jo såklart blir det fler gånger men.. Hahaah, förhoppningsvis inte exakt denna grupp. Hahah! Fick dock, tack vare just nämnda människor veta en extremt bra nyhet igår. Eller nej, två faktiskt. Gustav i klassen har "tagit studieuppehåll" vilket betyder att han inte kommer gå i vår klass nåt mer. Yey. Dessutom har en av de andra killarna, A, gjort samma sak. Jag har inte pratat så mycket om honom, för jag har liksom inte haft med honom att göra. Däremot vet jag att han är speciell, det har varit många konflikter med honom inblandad, han verkar vara en ganska bortskämd liten skitunge och ja, det kan ju vara rätt så jobbigt. Heheh... Men nu har han tagit uppehåll han med, så det är bra.

Idag ska jag förbereda min opponering som inträffar på fredag. Jag måste gå till skolan imorrn och lyssna på alla andras skit, men, ja... Det löser sig. Hahaha.. Jag har ju börjat prenumrera på Storytel så om jag är lite smidig kan jag lyssna på bok istället. Hahah... Hade velat gå och bada idag också, men jag får se om jag hinner. Badade inte förra veckan och det känns tråkigt. Dumt att inte gå iaf EN dag i veckan...   

Nä dags att göra lite nytta. Hej då.