Idag har jag kalas på agendan. Det känns så där. Men det är bara att bita i äpplet. Det är inte förrän 17.00 i eftermiddag så... Och det innebär gratis mat och det är ju alltid bra. Igår köpte jag en kycklingpita från pizzerian till middag. Det är första gången sen jag blev dumpad. Den var lika god som jag minndes, hahah! Som om det skulle ha ändrats liksom? Nåväl... Jag och syster ska försöka ses nån timme innan och köpa ett kort och ta en fika. Det är bra för då kan jag åka ändå lite tidigare och ta mig till clas ohlsson och köpa handsfree och akrylfärg. Hehe. Bra. Har egentligen inte råd men vafan. Har som sagt massor med mat hemma och alla räkningar är betalda. SÅ varför inte...  

Idag är jag seg som fan. Gick upp vid 8.20 och har sen bara fisit runt här hemma. Har druckit en kopp kaffe, påbörjat en ny mönsterrapport, spelat mina mobilspel, surfat runt på bostad sthlm och stickat två varv på presenten. Mitt första försök till den fick jag repa upp för den blev för stor och garnet var inte lämpat för ändamålet. Så nu har jag valt om. Det blir nog bra. 

Jag är så jäkla hungrig. Är sugen på bröd men har inget hemma. Kanske kunde baka scones, men... Jag har inget mjukt smör och det tar så lång tid då. Hrmf. Ja, alltså det går ju ändå, men. Jag har diagnos på sånt där. Det måste liksom gå på rätt sätt, hehe... 

Nu har jag tagit en dusch, pratat med syster och värmt på en pizzabulle från frysen. Det får duga.

Ajö 

Alltså det går så jäkla fort. Har den där snabbspolningsknappen uppfunnits och blivit tryckt på utan att jag har blivit meddelad? Hehe... Inte mig emot. Februari har ju en vana av gå fort som fan och som sagt, det brukar smitta av sig på mars. Så snart...Mycket snart är det vår. Tack. 

Fantastiska Lisa och Henrik ska ha barn. Knodden kommer i augusti och både jag och Stina fyller ju då så det blir skoj! Grattis till dom. 

Jag fick två saker gjorda igår, för det första fick jag ok:at att ta ull som material till uppslaget. För det andra kom jag fram till att mönstret jag vill göra är något kurbitsinspirerat och jag vill göra metervara och sen sy något av det till utställningen. Låter lite mycket men, jag tror jag kan klara av det. Satt sen resten av dagen och försökte teckna min egen variant av kurbits. det gick så där. Just ja. Jag fick T i klassen att börja gråta också... Hmm. Eftersom jag redan har gått vidare från den händelsen skriver jag bara en snabb summering: 

C i klassen kommer till skolan och har dåligt samvete för att hon drömt att hon fått mig att gråta med någon kommentar. Jag svarar att det var en dröm och vi skrattar lite. Hon berättar vidare att hon även drömt att hon fått T i klassen att gråta, varpå jag säger att det är ju inte så konstigt wftersom hon är på dig jämt?! Sen blir det några kommentarer från min sida om att T är på C jävligt mycket och att det känns ej ok. DÅ kommer T. Varpå jag känner det som att jag har snackat skit och bara blurpar ut med allt i en rasande fart. T blir såklart ledsen och provocerad och håller inte alls med och kontrar med att jag skulle behandla J i klassen på samma sätt som jag säger att T behandlar C. (förlåt, många bokstäver nu... Men jag skriver det mest för att komma ihåg själv) VIlket jag såklart inte håller med om eftersom jag och J är bra klasskompisar. Sen kommer vår lärare och behöver prata skolgrejer. Efter det känner jag att jag måste säga förlåt till T varpå hon tar på sig offerkoftan och börjar gråta. Jag vill inte vara kall och okänslig, och hon mår uppenbarligen dåligt, och gråter. Men hon kan liksom inte se sin egen del och sånt gör mig provocerad. Så. NU är det som det är. Jag känner mig faktiskt bättre, för 1. jag sa till för C:s skull och 2. jag bad om ursäkt för jag fattar att det blev lite mycket för T. SÅ... Inte bra men oundvikligt.

På tal om något helt annat. Jag funderar så mycket på det här med sommaren och hur jag ska lösa allt. Det beror ju egentligen helt och hållet på vilket jobb jag får. Är det här i sthlm, så är det antagligen gården och ja, då är det så. Är det något av de andra, drömjobben, så behöver jag kanske ge upp lägenheten. Och då måste jag fixa ett förråd, för jag vill verkligen inte slänga mina möbler. Och så måste jag nog flytta ut på landet. Men jag kollade faktiskt sl igår och det skulle gå att bo där men åka kommunalt. Jag skulle visserligen bli en halvtimme tidig när jag börjar kl 9 och jag skulle behöva åka kl 7 "hemifrån" men det är görbart. Och jag menar, 7 är inte så tidigt, jag har haft jobb där jag har börjat 7 (eller tidigare) och då har jag ju åkt hemifrån vid 6, så... Inga problem, egentligen. Måste bara vänja mig av med att älska mitt hem. Men det går väl det med.

Ajö        

Jag mår helt ok. Igår gjorde jag ingenting av det som jag skrev att jag skulle göra. Jag läste inte en enda sida i kurslitteraturen och jag gick inte och simmade eller åkte och köpte en handsfree. Hrmf. Men jag virkade mormorsrutor! Och räknade ut hur många jag måste göra för att få mig ett överkast! Hehe... 1044 st. Jag har hittills gjort nästan 80 st. Och det har tagit mig flera månader. Ja, alltså, skulle jag orka sitta och virka utan uppehåll och utan att tröttna (!?) så skulle det nog gå fortare. Men jag har ju aldrig lärt mig hålla virknålen på rätt sätt så jag får väldigt lätt ont i handen. Och då måste jag pausa. Och det värsta är att jag blir sååååå utttråkad. Det är inte så givande att göra samma, samma, samma hela tiden. Så jag behöver starta upp något annat projekt samtidigt, antar jag. Så jag kan byta av då och då. Kan ju försöka sätta ett mål, att den ska vara fördig till jul! Det är ju ett år och det BORDE gå. 

Idag har vi tryck igen. Det är kul som fasiken. Men, jag börjar få ångest för jag vet verkligen inte alls vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag vill göra som själva trycket som blir det som ska ställas och jag vet inte vad jag vill göra i uppslaget som är själva skrivdelen av det här momentet. Funtar på att ta ull. OCh bara: Ull från start till stopp. Ska kolla med vår lärare om det kan funka. Det lär bli fina teckningar iaf, en massa fluffiga får och så. Heheh. Jag är ju så fluffig.   

Verkar inte som att nån är intresserad av pyjamasen jag la upp på tradera. Men å andra sidan är den tacky och det är en pyjamas. Jag skulle nog inte köpa pyjamas begagnad. Dom kostar ju inte så mycket på typ H&M... Haha, gick in nu och kollade och bara för det hade jag fått två bud på den. Så såld blir den iaf.

På måndag har det gått tre månader. Jag känner mig för tillfället helt tom. Och jag har inte gråtit på ett par dagar. Så... Livet går ju vidare. Vare sig jag vill eller inte. Haha, fast det vill jag ju. Såklart. Jag längtar mig sjuk efter sommaren. Eller, ja jag kan nöja mig med våren. Undrar hur det ska lösa sig med allt? Jag har lite snurriga tankar om sommaren, om jag får jobb utomlands, hur jag ska ha råd med hyran, ska jag flyta ut på landet och bara ge upp den här längeheten? Låta P få den och så låta det vara ur världen! Men det är svårt. Även om jag vill så vill jag inte. Hmmm.. Alltså det GÅR ju att bo ute på landet utan bil och då skulle jag spara massor med pengar. Men... Ja. Jag vet inte. Det här är ju mitt hem. 

Oj nu fick jag bråttom. Ajö

Igår fick jag svar från språkreseföretaget som jag har sökt sommarjobb hos. Jag fick en länk där jag kunde boka in mig på en första intervju via skype. Läste på ordentligt om själva tjänsten och lönen är ju piss och skit, en är i tjänst hela dygnet och det är nog riktigt tungt både psykiskt och fysiskt. MEN, resan till landet en ska vara i och halvpension (frukost och middag) ingår i vistelsen. Och jag behöver ju bara få in till hyran, är inte kräsen på nåt sätt. (Har ju lite sparpengar också.) Det går att välja en eller flera perioder, och jag tänker mig att OM jag blir erbjuden en tjänst och tackar ja så vill jag ha hela sommaren. Det var ett tag sen jag sökte tjänsten och min hjärna funkar ju lagom bra så jag minns inte riktigt hur det gick till, men jag är ganska säker på att det var en onlinetjänst jag ansökte via, och jag troooor jag valde Malta som ort. Det känns som att det skulle passa mig bra. Vara på Malta och jobba röven av mig hela sommaren. Bra för hjärnan. Dessutom är det en bra merit, rent utbildningsmässigt sett. Jag får ju pedagogisk vana och det är ju inte fel när en pluggar till lärare.

Sen fick jag svar på mitt desperata mail till båtföretaget också. Hon som svarade var mycket trevlig och skrev att jag kunde maila direkt till henne. SÅ det gjorde jag och sen satt jag och bad till alla karmagudar om att jag skulle få komma på intervju ÅTMINSTONE, haha! Jag tänkte att om jag anväder all min karma för att få det så skulle jag jobba resten av livet för att bara gott åt andra. Heheh. Ja, alltså.. Mmm. Men även om Malta skulle vara nice, så har jag ju landet att ta hand om och att då åtminstone vara i Sverige skulle ju vara bra. Så jag kan klippa gräset etc. Vill bara inte jobba på gården igen. Det är viktigast. Fick tag på gamla chefen (som också var på gården i somras) och bad om att hon kunde vara min referens, det ville hon och hon sa också att hon startat eget nu. Det kan ju va en ingång tll jobb i framtiden... Om jag har lite tur. Jag gillar henne. Hon är bra.

Idag har vi självstudier men min hjärna säger åt mig att göra massa saker: 1. Åka till skolan och fortsätta trycka. Hann inte riktigt färdigt igår och det är kul. 2. GÅ och simma. Har så jädra ont i ryggen och en simtur med tillhörande halvtimme i bastun kan nog vara skönt. 3. Åka till forum och köpa ny handsfree och vit akrylfärg... Min kropp säger dock nejtack till allt ovanstående. Men jag borde verkligen... Göra NÅGOT... Hmm. Måste ju läsa också. Hrmf. Ok, jag kanske gör så här: Tar med mig badkläder och åker till forum, köper det jag ska köpa och åker sen direkt ut saltis, badar och sen promenad hem? Åhh, att jag ska vara så jävla laaat.

Ajö     

Jag gick upp extra tidigt i syfte att söka jobb, vilket jag också har gjort. Jag har dessutom skickat ett desperat "SEEE MIIIIG"-mail till båtföretaget. Jag VILL VERKLIGEN HA DET JOBBET! Herrejävlar så gärna jag vill ha det jobbet.

Har börjat känna mig lite förkyld. Det började igår kväll och blev värre under natten. Men va fan, jag tänker inte bli sjuk. Det var dock länge sen jag var det så, det kanske är "dags"? Nä. Vill inte.

Men tiden verkligen flög iväg och nu har jag lite bråttom. SÅ var det med det. Ajö 

Helt plötsligt blir det jävligt tydligt vad som hjälper på ett krossat hjärta. Även om det är skönt att bara ligga i soffan och kolla serier och gråta och tycka synd om sig själv så är det vardagen som får en vidare. Tänkte på honom imorse men inser nu att det har varit en bra dag utan direkt ledsamhet. Intressant och underligt på samma gång.

Idag startar en tre veckor lång session i textilverkstaden. Jag är underligt nog inte särskillt peppad. Men det kommer nog. Vi kommer få någon uppgift att göra idag, så vi kickas igång och det tror jag kommer hjälpa. Jag är ju låg just nu och så är det bara. Har bara några minuter på mig att skriva, och själkart står det helt still. JÄvla skithjärna. Den gjorde så där imorse igen: jag tänkte inte på P det första men bara för att jag inte gjorde det så kom jag på det och då tänkte jag ju på honom! Störigt. Men ja. Jag vet, tillslut kommer jag inte tänka på honom när jag vaknar als. Han kommer flyta ut till att bli en del av mitt känslomässiga baggage. Jag hatar det. Den väskan var redan full. 

Skulle leta oömma kläder inför skolan idag och snubblade på tischan jag köpte till mig själv som skoh i början av mitt och P:s förhållande. I   Peter . Jag vecklade inte ens ut och kollade, slängde den bara i soporna direkt. Hatar att jag trodde vi skulle vara för evigt. MEN, å andra sidan, om jag INTE trott det, hade det varit så bra? Kärlek är dubbelt. Och när det tar slut är det skit. 

NU måste jag springa. Ajö