Direktlänk till inlägg 10 november 2015
Tänk om livet var lika enkelt som en instagramsida? Det är bara att gå in på menyraden och trycka ta bort och så tas det bort. Nu är han raderad därifrån iaf, inte för att det hjälper men det är något fysiskt som jag kan utföra med mina händer...
Jag klättrade upp på Hammarbybacken för nån timme sen och därifrån ser en hela sthlm. Först kom en skön frihetskänsla och lite jävlar anamma. Sen kom bara ledsamhet. Men jag har iaf bestämt att lägenheten är MIN. Han har ju sagt det från start och det är ju jävligt bekvämt att vara den som lämnar. Han får stå kvar på kontraktet och jag får föra över pengar varje månad. Det känns ju helt åt helvete men... Jag får gilla läget. Jag kommer ju leva på under existensminimum men jag har hört att luftsoppa är jävligt gott. ?
Jag hatar att känna så här. Jag hatar att han bara går vidare i livet utan mig. Jag hatar att vara ledsen. Jag hatar att jag gav honom mitt hjärta. Jag hatar att han tog emot det utan någon som helst tanke på att ge sitt till mig.
Jag hade skrivit ett långt inlägg men jag råkade trycka på tillbaka knappen så allt försvann. Hmmmm.. Känns som om jag glömmer nåt nu bara för det.. Weird.
Jag skrev oxå ett långt argt sms till honom imorse... Och han svarade nu vid lunch. Han svarar precis så som jag inte vill höra. Han ber om ursäkt och han säger att det är svårt för honom oxå, att han inte alls bara går vidare. Att han bryr sig jättemycket om mig och att han vill mitt bästa. Att det här var det svåraste och mest tveksamma beslut han tagit. Att han inte alls tänker eller vill hitta nån ny direkt. Att han förstår att han ska hållande undan. Att han fattar att jag är besviken och ledsen, och att jag behöver tid.
Den sorgliga sanningen är att han är en av dom absolut bästa människor jag vet. Han är inte ond. Han har inte gjort detta för att skada mig. Han är bara vid vägs ände. Han kan inte försöka ändra sig för min skull mer. Vi vill olika saker i livet. Jag får acceptera det. Men det gör så jävla ont.
Gud, ge mig sinnesro. Att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Ibland behöver jag påminna mig. ...
Har totalt glömt bloggen. Men antagligen behöver jag den inte längre? Har ett förhållande där jag kan vara mig själv till 100% och vi pratar om allt. Behöver inte ventilera mig antar jag... Samtidigt saknar jag att skriva av mig. Vi ska flytta, t...
För många, för få. Livet är så jäkla flyktigt, vi vet aldrig vad som väntar... Och kan vi någonsin säga att vi känner en annan människa? Jag hoppas och tror du har det bättre där du är nu, Fredrik. Frid tillslut. Jobbade inte i helgen, det gick i...
Det är torsdag innan jobbhelg. Orkar egentligen inte alls jobba den här helgen. Det är mycket jobbigare att jobba helg när jag "jobbar" heltid under veckan. Det blir så fruktansvärt långt mellan ledigheten... Men en bra sak är lön. På fredag. Måste t...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 | 5 | 6 | 7 |
8 |
|||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|