Det regnar ute. Det skulle ju liksom vara vinter och snö och minusgrader? Men det är ett evigt jävla regnande och det är så jävla grått och trist. Egentligen skulle jag tacka P för att han dumpade mig den här årstiden och inte på nån annan. Nu när allt ändå är åt helvete... Är det så konstigt att jag allra helst ligger i soffan i fosterställning, tryckt mot ryggstödet med kuddar omkring mig som en liten borg? Är det så konstigt att jag inte orkar plugga?

Jag är så jävla bitter just nu. Ber till alla krafter som finns att det ska gå över. Nångång! Fy fan. Jag är så trött på det här. Jag är så trött på mig själv och min ledsamhet. Jag är trött på alla tankar. Så jävulskt trött.

Så jag lägger mig väl ner då och sätter igång ännu ett avsnitt x-files. *suck*

#kännermiglarvigastivärlden #dramaqueen

Jag har varit duktig och inte läst inläggen jag skrivit de senaste tre åren, utan bara det från det fjärde året då P inte fanns i mitt liv. Det har varit bra. Men idag, av alla dagar gick jag in på det som skrevs för ett år sen... Och självklart visade det sig att jag och P hade det jobbigt... Som jag har förträngt. När jag läste det minndes jag såklart, men fy fan vad dum jag känner mig nu. Hur kunde jag tro att det liksom blev bättre efter det? Det blev ju sämre, men jag var för blind. För upplindad i "bilden" av vårat förhållande och hur jag menade att P var den rätta för mig. Hur kunde jag inte se alla tecken? Hur kunde jag vara så dum. Nu sitter jag här och det är ta mig fan mitt eget jävla fel. Det är tur att det här inte är en videoblogg, du skulle vara så trött på mitt fula, av gråt förvridna ansikte vid det här laget. Jag orkar inte gråta mer. Jag vill inte. Hur fan kunde det bli så här? Och VARFÖR lyssnade jag på Dockhemmet av Afzelius även idag?!?! Självplågeri.

Men det kanske är det som krävs? Lite själ(v)plågeri för att få ut den sista gråten. FÅ ur mig den sista sorgen. Eller, nja, få ur mig var kanske lite optimistiskt, så lätt går det nog inte... Men ja, få ur mig något av det som gör ont. Det kommer gå över... Det kommer bli bra. Låt tiden gå. Låt det ta den tid det tar... Och tröttnar du på att läsa om det får du strunta i att gå in här. Det kommer dröja innan jag kan sluta älta.

Idag måste jag plugga, lite. Ska hitta något att göra uppslaget om, och tänker väl att det får bli textil, för det är det jag älskar. Men först ska jag ner till centrum och hämta ut mormors "lön". Har lovat att hjälpa henne, och då är det bara att bita i äpplet. Ikväll har jag tvättstugan, och det betyder att det är dags att byta sängkläder. Mums. Ska försöka hinna läsa en del i kurslitteraturen också. Sen ska jag klura ut hur jag TiVo:ar in X-files inför kvällen. Yey! Nu ska jag klä på mig och få mina måsten gjorda. Ajö